DRAGOMIR MRSIC – Från kåken till Hollywood
Dragomir Mrsic berättar för Kampsportnews om kärleken till kampsporten, hur han förändrade sitt liv och om den där gången han förföljde Bruce Lee hemma i Fittja.
När jag tillslut får tag på Dragomir, eller Gago som han bekant kallas, ungefär två timmar efter utsatt tid är det uppenbart att det är just honom jag pratar med. Hans karaktäristiska stämma är lättigenkännlig vid det här laget.
– Sorry, jag har haft så mycket här. Det blev lite akutgrejer med morsan och hunden och så där.
Han återger en rolig historia om hur det gick till när han först introducerades för kampsport och berättar att Bruce Lee var hans stora idol när han växte upp.
– Jag såg en asiat gå in och ut i höghusen i Fittja, så jag började följa efter honom för jag trodde att det var Bruce Lee. På den tiden fanns det kanske två-tre asiater i hela Sverige. Sedan kom jag hem och såg att de hade delat ut flyers om att de skulle öppna en taekwondoklubb i Mälarhöjden. Då tänkte jag: shit, det här måste jag börja med.
Disciplinen som taekwondon medförde var en stor faktor till att han kom att trivas så bra i träningslokalen.
– 1978 tog mina föräldrar med mig till Master Won-Sup Lim. Det var fantastiskt på många olika sätt. Jag hade lite strul hemma men där var det ordning och reda. Vi fick svära en ed och fick ett kort om att man ska bevara freden på jorden och hjälpa seniorer och så där. Alla var lika mycket värda, det spelade ingen roll om du kom från en rik eller fattig familj. Det tog jag sedan med mig när jag öppnade min egen klubb. Alla lämnade sin identitet vid dörren, säger han och fortsätter:
– Jag testade lite kung-fu och diplomboxades i två-tre år men det var taekwondon som var min grej. Det blev mer och mer hype när man kom upp i tonåren. Chago och grabbarna kom och uppträdde på vår skola och man fick brudar om man tränade taekwondo. Det var coola tekniker, mycket sparkar och på åttiotalet var ju taekwondo the shit, ungefär som UFC är nu.
Tävlandet gick bra för Gago tills det att han sadlade om till en mer ljusskygg yrkesbana.
– Jag tävlade rätt så mycket i Sverige men även i Danmark, SM, blev nordisk mästare som nittonåring och kom med i landslaget. Jag vann mycket men lärde mig mer när jag förlorade. Sedan började det gå utför, jag riktade energin helt fel med kriminalitet och skit.
Efter att ha suttit av ett flera år långt fängelsestraff för att ha rånat Gotabanken, tillsammans med en annan kampsportsprofil Liam Norberg, var han trött på att leva livet på fel sida lagen.
– Kom ut ur fängelset 99 och hade bestämt mig för att ändra på mitt liv. Det var disciplinen från taekwondon som gjorde att jag hittade tillbaka. Min tjej blev gravid och jag ville vara en förebild för mina barn och för andra. Jag tänkte: vem ska vilja ta emot en före detta kriminell som har prytt mittuppslagen i alla tidningar och fortfarande har skulder till brottsoffer, säger han och fortsätter:
– I samma veva ringde Roman Livaja mig och behövde en tränare till SOK:s topprogram. Jag sa att jag var intresserad men att jag inte trodde att det skulle funka att ha med en rånare som precis har varit på löpsedlarna. Det går ju inte ihop. Hade jag varit de på SOK så hade inte jag anställt mig. De gav mig chansen och det förändrade mitt liv. Det gav mig hopp och tro på mig själv och på andra. Den ytterst ansvariga för sin egen utveckling är en själv men man är ju ingenting utan andra människor.
Gago drev sedan det omtalade gymmet Extreme Training under flera år. När skådespelarkarriären tog fart på riktigt beslutade han sig för att stänga ner då han inte kunde spendera så mycket tid där som han hade velat.
– Träningen har hjälpt mig otroligt mycket inom filmbranschen. Man är alltid lite mer förberedd på fysiska grejer än andra skådespelare och kan göra åttio procent av sina stunt. Slagsmålen får man att se mer realistiska ut. Kroppen är mer tålig. När jag filmade Edge Of Tomorrow med Tom Cruise så skulle vi ha på oss en dräkt som vägde fyrtiofem kilo. Hade man inte varit fysiskt förberedd hade det inte varit lika kul. De yrkena som ligger närmast varandra är elitidrott och skådespeleri. Man förbereder sig länge och sedan ser folk bara det man presterar.
Träningen är fortfarande central i hans liv men de oundvikliga skavankerna vid femtiotre års ålder har börjat sätta käppar i hjulet.
– Det blir mest boxning men jag ska börja träna på min barndomskompis taekwondoklubb här i närheten. Jag har lite knas med höften och ljumsken, så när jag kör ett pass blir jag liggande i typ tre dagar. Det blir inte åtta snurrsparkar i rad som jag gjorde förr, säger han och skrattar.
Även om snurrsparkarna numera lyser med sin frånvaro så är kampsporten fortfarande ett stort intresse. Han pratar glatt om de svenska UFC-stjärnorna Alexander Gustafsson och Khamzat Chimaev.
– Alex känner jag bra. Jag gjorde serien ”Alex” samtidigt som han skulle gå match i Globen, så vi gjorde några sköna klipp tillsammans. Han är en fantastisk människa, säger han och fortsätter:
– Khamzat är ju en maskin. Paulo Costa är en tuff jävel. Det skulle vara kul att se honom mot någon av den kalibern och storleken. Han har varit så mycket större än de han har mött innan. Matchen mot Gilbert var fantastisk, det hade lätt kunnat blivit ett split decision.
Kolla in vad Gago har för sig
Läs även om Gagos barndomskompis Ji-Pyo Lim
