Påsklägret i Linköping är en av de mest levande och långvariga traditionerna inom svensk Ju-jutsu Kai. När utövare, instruktörer och klubbledare samlades i Vasahallen under påskhelgen 2026 handlade det därför inte bara om ännu ett träningsläger. Det handlade om ett återkommande möte som bär hela stilens kultur, historia och framtid. Förbundet beskrev årets upplaga som det 49:e påsklägret, och därmed ännu ett tydligt bevis på hur djupt rotad denna påsktradition är i svensk kampsport.
Årets läger genomfördes den 3–6 april 2026 i Linköping, med start på långfredagen och avslutning på annandag påsk. Upplägget byggde på tolv träningspass ledda av riks-, förbunds- och elitinstruktörer samt internationell gästinstruktör. Enligt de uppgifter som nu finns från arrangemanget deltog totalt omkring 280 personer inklusive instruktörer, vilket gav påsklägret både bredd och tyngd. Det var återigen ett läger där hela Ju-jutsu Kai-Sverige verkade mötas: från erfarna svartbälten och klubbledare till utövare som kommit för att utvecklas, inspireras och få nya perspektiv på sin träning. Den officiella inbjudan betonade också att träningen inte bara skulle ske på matta, utan även i klassrum och skolkorridorer, vilket tydligt speglar Ju-jutsu Kais praktiska självförsvarsinriktning.
Linköping fortsätter vara påskens självklara samlingspunkt
Påsklägret har under decennier blivit starkt förknippat med Linköping, och just den kopplingen betyder mycket för många inom förbundet. Vasahallen är inte bara en hall, utan en plats fylld av minnen, graderingar, återseenden och hård träning. Samtidigt blev årets läger speciellt även av praktiska skäl. Förbundet gick tidigt ut med viktig information om att Vasahallen fortsatt påverkades av renoveringsarbete. Under 2026 var den högra delen av hallen avstängd, liksom stora entrén, delar av omklädningsrummen, instruktörsrum och sekretariat. Det innebar mindre träningsutrymme, ändrade lösningar för café och foodtruck samt att extra omklädningsrum fick hyras i Vasa Arena bredvid.
Trots dessa begränsningar genomfördes lägret med det lugn och den rutin som bara lång erfarenhet kan ge. Just det säger något viktigt om påsklägrets särställning. Arrangemanget är så väl inarbetat att det klarar av att anpassa sig, hitta nya vägar och ändå bevara sin karaktär. För deltagarna blev det därför inte ett läger präglat av hinder, utan snarare ännu ett exempel på hur en stark budotradition kan fortsätta utvecklas utan att tappa sin kärna.
Maggie de Jong tillbaka – och internationell prägel på årets läger
En av de största nyheterna inför Påsklägret 2026 var att Maggie de Jong från Perth i Australien återvände som gästinstruktör. Förbundet presenterade henne i januari och påminde då om att hon tidigare deltagit på påsklägret redan 1998 tillsammans med sin far Jan de Jong, samt att hon även kom tillbaka 2008. Hennes återkomst gav årets läger en både internationell och historisk dimension.
Att Maggie de Jong återvände betydde mycket. Hon är inte en tillfällig gäst utan en profil med en tydlig relation till det svenska påsklägret. Den kopplingen gör att hennes närvaro upplevs som en del av en större berättelse snarare än ett enskilt gästspel. I år förstärktes den internationella prägeln ytterligare av att även hennes man Paul Connolly höll ett pass under lägret. Det gav deltagarna möjlighet att möta fler influenser och fler pedagogiska uttryck, något som alltid är värdefullt i en stil som både värnar tradition och vill fortsätta utvecklas.
Det internationella inslaget stannade inte där. Enligt de kompletterande uppgifterna deltog också fem personer från Tyskland i lägret, vilket ytterligare förstärkte känslan av att påskhelgen i Linköping inte bara är ett nationellt arrangemang utan också en mötesplats som väcker intresse utanför Sveriges gränser.
Ett läger med bredd – från fysisk träning till kunskap och reflektion
En av styrkorna med påsklägret är att det aldrig enbart handlar om fysisk träning. Visst står de tolv passen i centrum, men helheten är större än så. Årets upplaga innehöll också en föreläsning om NPF-diagnoser, vilket gav lägret ett viktigt inslag av kunskap, förståelse och reflektion. Det visar att Ju-jutsu Kai inte bara ser till teknik och grader, utan också till hur verksamheten kan utvecklas som miljö för människor med olika behov och förutsättningar.
Just den bredden är central för att förstå varför påsklägret blivit så betydelsefullt. Här handlar det inte enbart om kast, fasthållningar, försvar och fallteknik, utan också om ledarskap, lärande och hur en modern budoverksamhet kan möta sin samtid. När man lägger in sådana programpunkter i ett traditionstyngt läger visar det att Ju-jutsu Kai inte står still, utan fortsätter att bredda sin förståelse av vad utveckling faktiskt innebär.
Ulf Bäckström firade 50 år som ju-jutsuutövare
Bland årets mest symboliskt starka inslag fanns också Ulf Bäckström, 8 dan från Hudiksvalls Ju-jutsuklubb, som höll ett pass för att uppmärksamma 50 år som ju-jutsuutövare. Det gav lägret en särskild historisk tyngd. I en tid där mycket inom idrott och träning rör sig snabbt påminner sådana jubileer om vad långsiktighet faktiskt betyder i budo.
Femtio år som utövare är mer än en personlig milstolpe. Det är också ett levande exempel på den kontinuitet som byggt svensk Ju-jutsu Kai. När en så erfaren profil håller pass under ett läger där nya generationer samtidigt försöker ta sina nästa steg uppstår ett tydligt samband mellan dåtid, nutid och framtid.
Graderingar och utnämningar gav lägret extra tyngd
Påsklägret 2026 blev också ett läger där flera viktiga milstolpar nåddes. På lägrets första dag graderades Ylva Naeser och David Gülger till 6 dan i Ju-jutsu Kai. Förbundet konstaterade att de därmed kunde titulera sig shihan i Svenska Ju-jutsuförbundet, vilket gör deras graderingar till både personliga och organisatoriskt viktiga markeringar. Samma dag arrangerades också dangradering till 5:e dan, där Martin Christensson från Högdalens Budoklubb godkändes. Riksgraderingskommittén bestod enligt förbundets rapport av stilchef Bertil Bergdahl samt riksinstruktörerna Anders Bergström och Tony Hansson.
Vid lägrets slut kom ytterligare två betydelsefulla utnämningar. Olle Håstad från Uppsala Ju-jutsuklubb och Johan Osbjer från Göteborgs Ju-jutsuklubb utsågs till förbundsinstruktörer. Det är den sortens beslut som visar att Påsklägret inte bara är en plats för träning, utan också för ansvar, förtroende och fortsatt utveckling av organisationen. När nya förbundsinstruktörer lyfts fram under just den här helgen sker det inför den gemenskap som bäst förstår innebörden av uppdraget.
Årsmötet gav helgen också organisatorisk betydelse
I samband med lägret genomförde Svenska Ju-jutsuförbundet sitt årsmöte, vilket redan i inbjudan lyftes fram som en del av påskhelgens program. På så sätt blev dagarna i Linköping också ett tillfälle att samla rörelsen organisatoriskt, inte bara träningsmässigt. Påsklägret fungerar därmed som mer än ett läger – det blir ett nav där teknik, utbildning, beslut och framtidsfrågor möts på samma plats.
Det är också en viktig förklaring till varför lägret har en så stark ställning inom förbundet. När medlemmar, instruktörer och förtroendevalda möts under samma helg förstärks både sammanhållning och delaktighet. Förbundet syns inte som något avlägset, utan som en levande del av verksamheten på plats i hallen.
Aktivaste elever och aktivaste klubb – traditionen som lever vidare
Som vanligt utsåg instruktörerna på måndagen Aktivaste elev i respektive träningsgrupp. Det är en uppskattad tradition som fångar något fint i påsklägrets kultur. Utmärkelserna handlar inte bara om teknisk skicklighet, utan också om engagemang, närvaro, arbetsmoral och vilja att bidra till gruppens energi. Det gör dem särskilt betydelsefulla i en budomiljö där utveckling alltid är större än bara resultat.
Även bucklan för Aktivaste klubb delades ut, och denna gång gick den till Sportpalatset Örebro Budo. Att just den utmärkelsen lyfts fram år efter år säger mycket om hur Ju-jutsu Kai värderar klubbkultur. Det handlar inte bara om hur många som är på plats, utan om hur stor del av den egna klubben som faktiskt engagerar sig och deltar. På förbundets påsklägersida framgår att utmärkelsen Aktivaste klubb är en etablerad och återkommande del av lägertraditionen, där Sportpalatset Örebro Budo också haft stark närvaro tidigare år.
Gemenskapen mellan passen är en del av själva kärnan
Det som kanske ändå bäst sammanfattar Påsklägret 2026 är inte en enskild gradering, inte ett särskilt pass och inte en specifik utmärkelse. Det är helheten. Den där speciella blandningen av hårt arbete, ömmande kroppar, skratt, samtal, förväntan och respekt som bara uppstår när människor samlas kring något de verkligen bryr sig om.
Påsklägret i Linköping är en plats där olika generationer möts. Där någon kommer för sitt första stora läger, medan någon annan bär med sig flera decennier av erfarenhet. Där en internationell gästinstruktör från Australien står sida vid sida med svenska veteraner. Där nya förbundsinstruktörer får förtroende, samtidigt som ett femtioårigt utövarliv uppmärksammas. Där utbildning om NPF-diagnoser ryms sida vid sida med intensiv fysträning och teknisk fördjupning.
Det är därför detta läger fortsätter att betyda så mycket. Inte bara för att det är välorganiserat, eller för att det bjuder på många pass, utan för att det varje år påminner om vad Ju-jutsu Kai i grunden är: en levande stil byggd på kunskap, disciplin, omtanke och gemenskap.
Ett påskläger som visar styrkan i svensk Ju-jutsu Kai
När man summerar Påsklägret Ju-jutsu Kai 2026 framträder en tydlig bild. Det var ett välbesökt läger med omkring 280 deltagare inklusive instruktörer. Det hade internationell lyskraft genom Maggie de Jong och Paul Connolly. Det rymde deltagare från Tyskland, viktiga graderingar, nya förbundsinstruktörer, årsmöte, kunskapsföreläsning och traditionsenliga utmärkelser. Och det genomfördes dessutom under förutsättningar där arrangören tvingades anpassa sig till pågående renovering i Vasahallen.
Det är svårt att se årets påskläger som något annat än en tydlig styrkedemonstration för svensk Ju-jutsu Kai. Inte i betydelsen show eller yta, utan i betydelsen stabilitet, kultur och förmåga att samla människor kring något som känns meningsfullt på riktigt. Linköping 2026 blev därför ännu ett kapitel i en lång tradition – men också en påminnelse om att denna tradition fortfarande utvecklas, växer och engagerar.
Svenska Ju-jutsuförbundet – Ju-jutsu Kai – Kampsport med självförsvarsinriktning
Lägerbild Påsklägret 2026 – Svenska Ju-jutsuförbundet
Påskläger – Svenska Ju-jutsuförbundet
Påskläger i Linköping 2026 – Svenska Ju-jutsuförbundet
Trivsamt ju-jutsupåskläger i Linköping | KAMPSPORTNEWS
Visa detta inlägg på Instagram
Visa detta inlägg på Instagram
Visa detta inlägg på Instagram
Visa detta inlägg på Instagram
Visa detta inlägg på Instagram
Visa detta inlägg på Instagram
Visa detta inlägg på Instagram
Visa detta inlägg på Instagram
Visa detta inlägg på Instagram
Visa detta inlägg på Instagram
Visa detta inlägg på Instagram