När man pratar om svensk kampsportshistoria dyker vissa namn upp om och om igen. Ett av dem är Yvonne Lin – kung fu–mästare, coach, entreprenör, författare och i högsta grad fortfarande tränande. Hennes bana är allt annat än spikrak: från Högdalens gymnastiksal via judomattan, engelska boxningslokaler och kustjägarnas närkamp till VD-rollen på Ylab Wellcare. Men tråden som löper genom hela berättelsen är envisheten och kärleken till rörelse, slag, spark – och lärande.
Fröet som såddes i Högdalen
Yvonne började inte som ”tidigt tränande underbarn”. När hon var 14 hade hon tröttnat på att storebror retades. ”Jag funderade på att lära mig kampsport för att slippa låsa in mig i badrummet och hoppa ut genom fönstret”, minns hon. Judon i den nyöppnade sporthallen i Högdalen blev första anhalten. Efter en Englandsperiod – med Shorinji Kempo och vanlig boxning – bar det hem till Sverige igen. På Högdalens Judoklubb dök ett sidospår upp som skulle bli huvudspår: en tränare bad henne hjälpa ”en kille som höll på med kung fu”. Killen hette Louis Lin.
”Som mitt yrke”: kung fu med Louis (Linn)
Under de kommande åren blev träningen ”som mitt yrke”. Louis, känd från Hongkongfilmer och då Sveriges högst graderade i taekwondo (4 dan), formade hennes dagar. Han hade dessutom gjort militärtjänst i specialförband, och träningen blev därför en blandning av stilren kung fu, närkampstänk och hård fysisk fostran – en kombination Yvonne skulle få stor nytta av. Louis Linn var samtidigt en nyckelgestalt för wushuns etablering i Sverige och anlitades bland annat som närstridsinstruktör på Kustjägarskolan 1979–83, samt för utbildning av Stockholmspolisens särskilda insatsstyrka några år senare.
Parallellt växte Yvonnes intresse för Sanda (kampmomentet inom wushu). Det ledde till privat träning i Shuai Jiao (kinesisk brottning) för stormästaren Chang Tung-Sheng. ”Kast blev aldrig min starka sida, men trots allt en viktig del i tävlingssammanhang”, säger hon i dag.
Kustjägarnas plattform och A-Box på civilt språk
När relationen med Louis var på väg att rinna ut i sanden fick hon ändå en dörr in till Kustjägarskolan. Hinderbanor, dykning, paddling och bivacker blev vardag – tillsammans med modifierad närkampsträning. Det civila konceptet fick namnet A-Box: ”en civiliserad form av närkamp utan spadar och bajonetter”. Från början lockade det militärer, brandmän, poliser och kampsportare, men snart strömmade ”vanliga” tränande till. A-Box blev en tidig videoförsäljningssuccé och är fortfarande ett återkommande tema i Yvonnes egna kanaler.
Vännerna som blev familj
Kampsporten ger inte bara teknik och tävlingsminnen – den formar vänskap. Yvonne återkommer ofta till sin nära vänskap med kyokushinprofilen Kickan Cook. De möttes på det sätt som bara kampsportare kan: makarna tyckte att deras fruar skulle sparras, och snart stod de mitt på mattan i lokalen på Döbelnsgatan i Stockholm. ”Vi har fortfarande olika bild av vem som vann”, skrattar hon. Resultatet blev oavsett ett livslångt band.
Bosön: ”den udda kinesiska fågeln”
När den första större svenska elitutbildningen i karate hölls på Bosön samlades en rad tungviktare från den tiden. Yvonne kom in som ”den udda kinesiska fågeln” och fick visa upp tekniker för att konvertera sina kinesiska meriter till japansk grad. Efter diskussioner landade hon i 2 dan. Det starkaste minnet? Inte graderingen – utan en ledarskapslärare som blivit helt överrumplad av målgruppen, men där stämningen till slut blev varm mellan lägerdeltagare, instruktörer och stilar.
Sanda före plattformen – och två inofficiella VM-guld
Yvonne hann tävla en hel del. Whip-kicken var favoritvapnet, men hon höll sig gärna bortom judons och brottningens kastdueller. Under 1980-talets början såg Sanda annorlunda ut än i dag: slag, sparkar, svep, nedtagningar och fasthållningar – men på matta, inte på dagens upphöjda platform (leitai). Hon plockade två inofficiella VM-guld (USA 1980 och Taiwan 1983), samtidigt som vardagen fylldes med boxningsträning på toppidrettssenteret i Oslo. Hemma i Stockholm var det helgerna som gällde för sparring.
Efter ett VM kom bakslaget – avklippt hälsena. Den andra var tunn som spindeltråd och opererades också. ”Läkaren pratade sjukpension”, säger hon. I stället blev det ett långt, disciplinerat rehabår – och sedan tillbaka till hopp och sparkar. Den envishet som präglar hennes utbildnings- och företagsliv har alltid bott där: en instruktör sa en gång ”du har talang, om 40 år skulle du bli bra”. Ribban sattes högt – och där blev den kvar.
Nya dörrar: Moskva, Taipei och mästare Chang Yeng Chuen
Efter skilsmässan stängdes tyvärr flera dörrar i den svenska tävlingsmiljön. Yvonne gav inte upp sin passion – hon öppnade nya. Under flera år reste hon till Moskva för att träna boxning och kickboxning på Idrottsuniversitetet. Hennes wushulärare i vapen, Chang Yeng Chuen, följde hon i över tre decennier. Med tiden blev Taipei hennes wushuas ”hemmaplan” – en destination hon återkom till år efter år.
Ledare, förbund och hedersutmärkelser
Yvonnes ledaruppdrag har varit många – svenska, europeiska och internationella. Hon var landslagschef för Svenska Kung Fu & Wushuförbundet 2012–2014 och därefter ordförande från 2014. 2016 valdes hon – som första kvinna – in i styrelsen för European Wushu Kungfu Federation (EWUF). För sitt arbete i Europa hedrades hon 2015 med The First Degree Medal of the European Wushu Order of Merit.
Och det slutar inte där. Redan tidigare hade hon gjort avtryck i gymnastikvärlden. Yvonne var överdomare när Internationella Gymnastikförbundet (FIG) arrangerade de första officiella VM-tävlingarna i sports aerobics 1994 i Paris – efter att själv ha varit med och utvecklat tävlingsgrenen. För det arbetet erhöll hon en internationell hedersutmärkelse.
Akademikern och entreprenören
Parallellt med mattlivet började Yvonne bygga det som i dag är Ylab Wellcare – en verksamhet som skräddarsyr kost, träning och terapi för förbättrad hälsa och prestation, grundad 1994 och fortfarande i full fart. I dag är hon VD och frontperson tillsammans med maken Anatoli Grigorenko, idrottsforskare och professionell judotränare. Ylab syns både i Stockholm och Norrköping, där den ljusa anläggningen blivit ett nav för hälsomätningar, analyser och program med tydlig vetenskaplig förankring.
Utbildningsmässigt har hon byggt en gedigen profil: Medicine magister, Master i psykologi, KBT-terapeut och studier inom idrottsfysiologi och idrottsmedicin. Den kopplingen – mellan idrottens lärdomar och evidensbaserad hälsa – präglar också hennes böcker. Hon har skrivit nio titlar inom hälsa och träning, senast ”Balans/Obalans – mat, träning och mående” (tillsammans med Anatoli). Boken nummer nio kom 2024 och positionerar sig tydligt mot både diethets och träningsmyter.
Tillbaka på judomattan – och på säcken
”Kast var ju min sämsta sida, så varför inte lära sig mer?” säger Yvonne och skrattar. I dag är hon kvalitetsutvecklingsansvarig i Stockholmspolisens Judoförening (SPIF Judo) och lägger flera timmar i veckan på dojon – med mycket tejp, som hon själv uttrycker det. På hennes egna kanaler syns återkommande inslag från tränarutbildningar och utvecklingsdagar för SPIF Judo, ofta i sällskap med maken Anatoli. Och ja – boxningssäcken hänger där den ska, mellan föreläsningar, klientmöten och studier.
Landslagscoach, EM-arrangemang och svensk sanda i motljus
Som ledare har Yvonne även varit med ”på golvet” under svenska landslagsuppdrag. I samband med bland annat VM i wushu har hon synts sida vid sida med atleter som Elin Öberg och Emma Syring – alltid med betoningen på att ett landslag byggs i lag, inte individvis. När EM i wushu arrangerades i Stockholm 2024 var hon själv inte längre ordförande, men talar varmt om den internationella framgångsvåg som svepte in under hennes år i förbundstoppen – och hur viktiga sådana mästerskap är för återväxt och synlighet.
Röster, räckvidd och ansvar
I sociala medier beskriver Yvonne sig som idrottare och författare. Hon publicerar kontinuerligt tankar om träning, hälsa, ätstörningar och ett rimligare förhållningssätt till kroppen – ofta kryddat med kampsportsvinklar, tai chi och svärdsviftningar i parker. Balansen mellan skarpt budskap och inbjudande ton är tydlig: utbilda, inte skrämma – vägleda, inte döma.
Det ansvaret sträcker sig också till att våga tala om baksidorna. I hennes blogg finns texter som tar upp övergrepp i gymnastiken och de strukturer som tillåtit dem. Yvonne satt under flera år med i arbete knutet till FIG och har både sett och upplevt problem på nära håll – utan att låta cynismen ta över. Hennes slutsats: vi måste orka göra bättre, för barnens och idrottens skull.
Familjen – och teamet
Privatlivet går inte att skilja från mattlivet. Yvonne är gift med Anatoli och har tre vuxna barn – Christian, Nathalie och Maria. Det är en familj där kunskap, nyfikenhet och fysisk aktivitet sitter i väggarna. I inlägg och intervjuer syns hur rollerna växlar: ibland är Anatoli coach och Yvonne elev; ibland tvärtom. Den där ömsesidiga respekten är också det som ofta lyfts av dem som anlitat Ylab – att de möts som människor först, siffror sen.
”Min säck är min säck” – livsstilen som består
Yvonne är den första att medge att hon varit med länge nog för att se trender komma och gå – både i gym och i kostvärlden. Hon har tränat på hotelltak, i parker i Kina, på stränder och i klassiska boxningslokaler. ”Det bästa med slag och spark är att man kan göra det var som helst”, skriver hon. Hon är också tydlig med att uppladdning och bantning inte alltid är hälsosamma – en lärdom från karriärens viktnedgångar inför tävling. Erfarenheterna blev senare material till föreläsningar och böcker där hon går i klinch med ortorexi, överdriven dietdisciplin och prestationskrav.
Samtidigt bär hon med sig det lekfulla. På en bild från VM-sammanhang lyfter hon och landslaget skämtsamt upp en kinesisk guldmedaljör – ”hissa vinnaren”, som traditionen säger. Det är en bild av både respekt och lättsinne, och kanske är det just där nyckeln finns: att våga vara seriös utan att bli gravallvarlig.
Böckerna – och nummer nio
Med nio böcker bakom sig – från kampsportstitlar och polar-pulsprojekt till wellness och ortorexi – är Yvonne i dag lika mycket författare som tränare. 2024 släppte hon Balans/Obalans – mat, träning och mående, skriven tillsammans med Anatoli. De ”slår hål på myter” och visar hur man skapar en sund livsstil fri från bantningshets och tvångsmässig träning, skriver Ylab. Det är kampsportarens blick på vardagsformen: systematik, tålamod, mätbarhet – men aldrig på bekostnad av människan.
Judo i nutid – Wushu i hjärtat
I dag syns Yvonne ofta med judodräkt – ibland på tränarutbildningar, ibland mitt i egen teknikträning – och lika ofta i tai chi-position framför en kalligrafi på väggen. Hon talar varmt om hur mycket hon fortfarande lär sig på mattan, om hur banden till polisjudon och svenska judoförbundet gett henne nya perspektiv på ledarskap och utveckling. Och när arbetsdagen är över? Då är det ofta säcken som gäller. ”Min säck är min säck.”
Ett liv i rörelse – och i tjänst
Kanske sammanfattas Yvonnes bana bäst av två faktarader och en känsla. Faktaraderna: hon har vunnit VM-guld i kung fu och tilldelats hedersutmärkelser av både EWUF och FIG för arbete som utvecklat sport och organisation. Känslan: att hon fortfarande, efter alla år, ställer sig längst in i salen, knyter nävarna mjukt och gör jobbet – oavsett om det är en wellnessanalys för en klient, en tränarutbildning för SPIF Judo eller några tysta tai chi-sekvenser före frukost.
”En gång kampsportare, alltid kampsportare”, brukade hennes mästare säga. Yvonne Lin lever den devisen – på riktigt, varje dag.
Faktaruta
-
Namn: Yvonne Lin
-
Familj: Gift med Anatoli Grigorenko. Vuxna barn: Christian, Nathalie och Maria.
-
Yrke: VD, Ylab Wellcare. Skräddarsyr kost, träning och terapi för mätbar hälsa och prestation.
-
Utbildning: Medicine magister; Master i psykologi; KBT-terapeut; vidare studier inom idrottsfysiologi.
-
Meriter i urval: VM-guld i kung fu; landslagschef (2012–14) och förbundsordförande (fr.o.m. 2014) för Svenska Kung Fu & Wushuförbundet; invald i EWUF styrelse som första kvinna (2016); EWUF Order of Merit (First Degree Medal) 2015; överdomare vid FIG:s första officiella VM i sports aerobics (1994) och senare hedersutmärkt av FIG.
-
Böcker: Nio titlar, senast Balans/Obalans – mat, träning och mående (2024).
-
Aktuellt: Kvalitetsutvecklingsansvarig i Stockholmspolisens Judoförening; kurser i tai chi; kontinuerliga inslag i sociala medier om hälsa, träning och kampsport.
Foto: Per Mikelsson (om inget annat anges).
Yvonne Lin – Hälsotips du kan lita på
Ny bok: BALANS OBALANS – mat, träning och mående – Ylab Wellcare