Under 2011 så fastställde det Riksförbundet (RF) ett jämställdhetsmål att år 2017 så ska inget kön vara representerat med mindre än 40% i i specialidrottsförbundens styrelser. Nu efter fem år har gått och det har inte skett några stora förändring.
Det är endast sju månader kvar till nästa RF-stämman 2017 och det har då gått 6 år sedan Riksförbundet satte ett tydligt mål för förbättra jämställdheten bland specialidrottsförbundens styrelser. Under 5 år så har det inte skett några förändringar och RF:S ordförande Björn Eriksson är inte nöjd med resultaten. Till Dagens Nyheter så berättar Björn Eriksson om sitt missnöje. ”Det är inte godtagbart, men då är det vårt ansvar att göra något. Vi måste fundera på vad vi ska sätta in för åtgärder”.
RF:S målsättning med jämställdhet
RF:S satt upp ett tydligt mål att att 2017 ska inget kön vara representerat med mindre än 40 procent i bland annat idrottsförbundens styrelser. I dag av totalt 547 styrelseledamöter är det 35 procent kvinnor och när målet sattes 2011, så var procentsatsen detsamma.
14 av 71 förbundsordförande är kvinnor, här har idrottsrörelsen backat med två personer på två år och endast ökat med en person på fem.
av 71 förbund klarar endast 26 styrelser av att nå 60-40 målet och även där 2011 så var det bara 26 förbund som klarade av det, men då av endast 69.
Siffrorna är inte acceptabla
Björn Eriksson är inte nöjd med att de har stått och stampat på samma plats i snart 6 år. ”Det stör mig. Säger vi att vi ska nå ett mål är det meningen att vi ska göra det också”
Men det största problemet är de förtroendevalda. På tränarnivå kan jag ha förståelse för att det tar lite längre tid, men när det gäller förtroendevalda vägrar jag tro att det är brist på kvinnor. Där är det för fantasilöst i valberedningarna.
Det här är ett misslyckande vi måste stå för och vi måste bli bättre
På karateförbundets egna hemsida går de ut med sitt missnöje och vädjar om hjälp. ”Det är absolut nödvändigt att samtliga delar inom förbundet tar ett krafttag och inventerar kompetensbasen. Vi vet att kunskap och erfarenhet finns, både bland män och kvinnor. Hur hittar vi kvinnorna som vill ta sig an uppdragen?”
”Vi vädjar härmed till hela Karate-Sverige, hjälp oss vända trenden! Vi har mycket goda förutsättningar att få till en förändring. Karate är en jämlik idrott, till skillnad från många andra. Män och kvinnor tränar tillsammans på samma villkor med samma utrustning.”
Idrottsrörelsen har mycket att vinna på en mer jämställd idrott
Jämställdhetansvarige Jenny Svender hos Riksidrottsstyrelsen berättar om för DN vad faktiskt idrottsrörelsen skulle kunna vinna på att få en bättre jämställdhet. ”Tar man jämställdhetsfrågan som en ”ursäkt” att börja belysa vår verksamhet, och försöker se vad som är inkluderande respektive exkluderande, borde det ju leda till att vi även kan se andra saker som kan göras bättre. På så vis kan vi skapa en verksamhet som kommer att intressera och attrahera fler”.