MIE är ett program och nätverk inom Svenska Karateförbundet. Det är skapat för att få fram fler kvinnliga ledare inom karaten. Idén är att idrotten så småningom ska uppnå jämställdhet. Initiativet handlar om att rekrytera nya samt stärka befintliga kvinnliga ledare inom karaten. Målet är att öka antalet så att de motsvarar andelen kvinnliga utövare. Därmed ska verksamheten kunna utvecklas och drivas mer jämlikt. Det handlar också om att kvinnor ska ges möjligheten att utveckla sitt ledarskap och att erbjudas stöttning av andra i organisationen.
Jämlik idrott handlar i grund och botten om att säkra de demokratiska processerna från utövare till förbundsnivå. Kvinnor ska ges möjligheter och rättigheter att vara delaktiga i beslut. Samt att vara med och forma sin idrott och föreningsmiljö. Det första delsyftet är att stärka kvinnliga ledare inom förbundet, inspirera och motivera de till att ta nästa steg i ledarrollen. Syfte nummer två är att skapa förutsättningar för ett levande nätverk för kvinnliga ledare inom karaten som kan stötta varandra framöver. Nätverket ska bidra till samt lyfta fram förebilder av kvinnliga ledare inom karaten. De kan i sin tur inspirera nästa generation och förändra de dominerande strukturer som idag finns inom idrotten.
Programmet är uppkallat efter Mie Nakayama som var en japansk pionjärer inom kvinnlig karate. Hon är idag känd som en av de främsta utövarna och coacherna genom alla tider. På åttiotalet tilläts kvinnor för första gången delta i internationella mästerskap. Mie skördade då stora framgångar på olika tävlingar. Hon avslutade sin tävlingskarriär överraskande tidigt för att själv börja coacha kvinnliga karateutövare. Hon är nu en erkänt historisk och stilöverskridande ikon över hela karatevärlden i egenskap av ledare, coach och karateka. Till hennes minne och som en ledstjärna i vårt arbete kallas programmet för MIE.
Kampsportnews tog ett snack med Svenska Karateförbundets generalsekreterare Sarah Wennerström Cedercrona efter att nätverket anordnat sin första träff.
Varför tycker ni att få fram fler kvinnliga ledare är så viktigt?
– Att arbeta för att få fram fler kvinnliga ledare är i linje med Riksidrottsförbundets jämställdhetsmål och dessutom sunt förnuft. Karate har, som många andra idrotter, ett underskott på kvinnliga ledare. Forskning visar att jämställd idrott är en förutsättning för framgångsrik och effektiv idrottsutveckling. Med goda demokratiska principer som representerar både män och kvinnor. Världens befolkning består av hälften män och hälften kvinnor. Om vår verksamhet och styrande strukturer domineras av ledare av endast ett kön, så motsvarar det inte verkligheten. Inte heller de intressen som bör företrädas för rättvisa och trygga idrottsmiljöer. Vi strävar efter balans.
Kan du specificera hur ni jobbar för att få fram fler kvinnliga ledare?
– De statliga bidrag vi har att fördela är till del villkorade att de också ska gynna jämställdhetsinsatser. Det är enligt RF:s riktlinjer och jämställdhetsmål inom ramen för Strategi 2025. Utifrån det har Karateförbundet nu också som en särskild insats startat nätverket och ledarskapsprogrammet MIE. Syftet och målet är att skynda på jämställdhetsarbetet genom att:
- Stärka kvinnliga ledare inom förbundet och inspirera och motivera till nästa steg i ledarrollen.
- Skapa förutsättningar för ett livaktigt nätverk för kvinnliga ledare inom karaten som kan stötta varandra fortsättningsvis.
- Nätverket ska bidra till samt lyfta fram förebilder av kvinnliga ledare inom karaten som i sin tur kan inspirera nästa generation.
Hur länge har ni varit aktiva?
– Nätverket MIE startades upp administrativt i slutet på 2023 efter ett beslut av Förbundsstyrelsen i oktober. Vår första träff ägde rum 20-21 januari, med två dagars intensiv introduktion till ett ledarskapsprogram. Vi kommer ha ytterligare fyra träffar under året.
Har ni stött på mycket motstånd på er väg att uppnå jämställdhet?
– Karate är i grunden en jämlik idrott, avseende träning och tävling. Vår uppfattning är att det för det mesta inte finns någon principiell ovilja mot att inkludera kvinnor. Däremot så introducerades karate i Sverige på sextiotalet som en idrott för män av män. En historisk utgångspunkt de flesta idrotter delar. Utifrån det kan man tolka att det finns en tidsmässig eftersläpning i antalet kvinnor som anslutit sig till oss. Samt med vilka möjligheter och i vilket tempo de fått tillfälle att utvecklas och utbildas. Nu, i en mer modern tid, så är kulturen mer öppen för kvinnor att avancera snabbare. Vi ser en positiv trend att medvetenheten ökar om hur viktig jämställdhet är, vilket är glädjande. Sedan vi startade Mie har vi fått väldigt mycket stöttning och positiv feedback från många av våra manliga karatevänner och ledare. Vi upplever att det finns ett behov av MIE och att satsningen uppskattas av de flesta.
Hur ser könsfördelningen ut i Svenska Karateförbundet för tillfället?
– För klubbarna ligger antalet kvinnliga ledare på cirka femton procent. För utövare är det mellan trettiotvå och trettiofem procent flickor och kvinnor. Inom förbundet styrs vi sedan ett par år tillbaka också av stadgar där minst fyrtio procent av styrelse och andra ledande organ ska utgöras av kvinnor. Vi har haft tur att ha en förbundsstyrelse som under några år bestått av hälften män och hälften kvinnor, vilket är föredömligt i idrottsvärlden.
Jobbar ni för att få fler tjejer att vilja testa på karate?
– Ja, vi uppmuntrar genom föreningsbidrag och PR-insatser till att rekrytera fler tjejer till karate. Genom MIE vill vi också skapa kunniga förebilder för att kunna öka tempot även i de insatserna.
Hur långt är svensk karate ifrån att vara en jämställd idrott?
– Det är omöjligt att säga. Vi har kommit långt men vi måste bli ännu bättre och det måste gå snabbare. Förhoppningen är att vi inom inte alltför många år kan se minst fyrtio procent av kvinnliga ledare även i föreningarna – såklart allra helst hälften. Det krävs att vi strävar mot jämställdhet tillsammans, både män och kvinnor. Att viljan finns från enskilda personer att engagera sig, från föreningsnivå och uppåt. Om ett år eller två när RF gör sin utvärdering av jämställdhetsmålen enligt Strategi 2025 hoppas jag verkligen att karate kommer framstå som ett gott exempel på att utvecklingen gått åt rätt håll. Karate-Sverige har både viljan och kunskapen att förändra de strukturer som behövs. Vi måste bara omsätta det i praktiken och jag upplever absolut att vi är på god väg.
Fotograf Jeff Tran
Källa Svenska Karateförbundet
Läs även om landslagsmannen Nemat Noori
Comment